Skidåkning som motionsform

Längdskidåkning är inte bara en populär sport i Sverige, utan också en populär motionsform. I Sverige har vi dessutom några av de bästa förutsättningarna i världen för att ägna oss åt just skidåkning, eftersom de norra delarna av vårt land täcks med snö under en stor del av året. Alla som någon gång har åkt skidor på längden förstår sannolikt varför det är så populärt – förutom att det är bra träning, får man också en naturupplevelse utöver det vanliga när man tyst glider fram i spåret, omgiven av gnistrande snö och granar på en kall och solig vinterdag.

Faktum är att skidåkning är en av de bästa motionsformerna man kan ägna sig åt, rent träningsmässigt. Flera studier utförda av forskare har till exempel visat att skidåkare är de atleter som har absolut bäst syreupptagning, det vill säga bäst kondition. Anledningen är att skidåkare använder sig av hela kroppen när de arbetar – benen för att föra skidorna framåt, och överkroppen och armarna för att stava sig fram. Till skillnad från löpning, där kroppen bara behöver förse benen med syre, måste hjärtat således arbeta hårdare för att få ut blod och syre till även överkroppen i skidåkning. Vill man bygga sin kondition ska man med andra ord spänna på sig pjäxorna och ge sig ut i skidspåret.

Stavningsrörelsen gör att det inte bara är konditionen som tränas när man åker skidor – även musklerna får sin beskärda del. Faktum är att man tränar i stort sett hela kroppens muskler när man åker skidor, eftersom även mage, bål, axlar och rygg måste jobba för att ta skidtag och stavtag. Särskilt i uppförsbackar får musklerna jobba hårt.

En nackdel med skidåkning som motionsform, för de som är frusna av sig, är så klart att man måste träna utomhus på vintern. Det problemet kan dock avhjälpas om man har riktigt bra friluftskläder att träna i.